Kläder för handikappade företagssuccé i Åsele

Ingegärd Karlsson på Sitting Feather visar en jacka med omlottrygg.Ingegärd Karlsson på Sitting Feather visar en jacka med omlottrygg.

ÅSELE (SGT) Efter en stroke får man lära sig att klä på sig på ett annorlunda sätt, säger Ingegärd Karlsson som driver företaget Sitting Feather i Åsele. Den annorlunda textiltillverkningen av funktionskläder är inrymd i Konsums allra första butik, från början av 1900-talet, och är tätt sammanbunden med Annagården.
Det var där tillverkningen med ”handikappkläder” började, som den ekonomiska föreningen Annagården med flera delägare drev, och det nuvarande företaget fick sitt namn.
– Sitting Feather, namnet säger att det ska vara lätt att ta på sig kläderna och det ska vara lättskött, berättar Ingegärd, sedan tre år tillbaka ensam ägare till företaget som nu är ett aktiebolag, fortfarande med fokus på plagg till människor med funktionsvariation.
Med erfarenhet från sjukvården kan hon det mesta om hur praktiska kläder till människor med någon funktionsnedsättning ska utformas.
– Jag har ingen utbildning i sömnad, jag är självlärd. Jag har räknat ut själv vad som är bra, men jag har diskussioner med kunder, sjukvårdspersonal och anhöriga och kommer fram till nya modeller. I vården träffade jag människor som hade värk, som var försvagade i musklerna eller människor som haft en stroke. Tänk vad det kan spara personal om en person ensam kan klä på och av en sängliggande person. Vi syr t ex ”liftbyxan” där hela frampartiet öppnas med blixtlås och påklädningen i säng underlättas av de längsgående blixtlåsen efter båda benen. Alla byxor är högre där bak, annars när man sätter sig så åker byxan ner i ryggen, säger Ingegärd.
Kjolar, nattkläder, byxor och ytterplagg – snyggt, lättskött och praktiskt efter egna mönster – tillverkas i den lilla lokalen i Åsele. Det förefaller som anhöriga har förstått: ”Köpte flipbyxan till pappa, nu klarar han toan själv”.
Det är ingen vanlig konfektion som lämnar orten. Det är de små detaljerna som räknas. Fickorna på jackorna kan vara placerade lite högre för att kunna nås även av en rullstollsburen person. Innerfodret är glatt för att plagget lätt ska kunna tas på, det är omlottryggar – det kan vara ett plagg utan att det är något ryggstycke alls, för att det är utprovat efter en speciellt formgiven rullstol. Nattkläder med blixtlås i ryggen för att t ex en demensdrabbad person inte ska kunna slita av inkontinenshjälpmedel.
Här finns alla varianter caper, jeans, detaljer med kardborreknäppningar, förstärka knän och plagg utan små knappar. Kläderna kräver starkare tråd än i vanlig konfektion. Behoven växlar beroende på vilken funktionsnedsättning kunden har.
– Jag skickar tygprover och anpassar mönstren. Jag har alltid tyckt om att sy och så handlar det om själva omvårdnadsdelen – att kunna hjälpa till och lösa problem. Jag kan till exempel ställa frågan i en nära kontakt ”hur gör du när du går på toa” och se till att det blir praktiskt. Det är alltid mycket att göra på vintern, men lite mindre på sommaren, då får vi sy upp och ha på lager. Jag har varit ute på hjälpmedelsmässor, men det har blivit så väldigt dyrt att vara med där, så nu är det internet och försäljning på nätet som gäller. Anpassade plagg skulle kunna vara en stor besparing i vården – att slippa tvätta så ofta, att det krävs mindre personal för att klä på och av. Det blir mindre bök helt enkelt. Men det finns inga klädbidrag från kommuner och landsting, konstaterar Ingegärd Karlsson.
INGER KRAFT ETZLER
TEXT OCH FOTO