Hotingtravets nestor är Sven-Olov Lindman

HOTING (SGT) Att nämna Hoting och gå förbi Sven-Olov Lindman går nästan inte. Han är starkt förknippad med orten genom ett snart femtioårigt engagemang i Hotingtravet som tävlingsledare och ordförande. Nu är han pensionär, men har inget jobb, påstår han.
– Jag har slutat på Lastbilscentralen, men jag är ju företagare och har egen firma. Och sköter om jordbruket på hemgården i Brattbäcken. Det handlar om att hålla undan sly, säger Sven-Olov.
Samtalet hamnar i ett resonemang om jordbruk.
– Tänk, på sextiotalet fanns det 171 jordbruksföretagare i Tåsjö, nu är det bara ett fåtal kvar. Se på Norge, där har man lyckats. Ja, jag växte upp på ett jordbruk med 10-15 kor och hästar. Det var arbetshästar till en början och sedan utvecklades det till travhästar, berättar Sven-Olov, som både tränat och kört hästar och vunnit några blygsamma travsegrar.
– Det kräver tid och tålamod och tiden räcker inte till. Jag jobbar mycket ideellt i föreningslivet och det har väl bidragit till att jag försakat det egna arbetet.
Jobbet med Hotingtravet är igång sedan länge och planeringen för nästa år har satt igång.
– Det är ett åldersstiget, pålitligt och bra gäng som jobbar på, helt självgående. Jag är den som sticker ut huvudet, men jag har ett motto: Jag ändrar aldrig på ett segrande lag. Men jag har haft tankar på att någon måste ta över efter mig redan när jag började i Hotingtravet som ordförande. Det blir ju en katastrof när alla ska lägga av samtidigt. Ungdomar har ju inte tid med någonting nu för tiden. Återväxten finns möjligen i Hotings IF, som gör ett värdefullt jobb under travveckan med att sälja korv, hamburgare och kolbullar, fungera som P-vakter. Jag ser till att allt är på plats på travveckan, sedan är det tävlingsfunktionärer, måldomare osv. Men jag hoppar in där det behövs säger travgeneralen.
Civilekonomen Lindman sköter redovisningar för olika företag i sin firma, och yrket blev av en slump när en plats på ekonomlinjen blev ledig vid gymnasiet i Strömsund. En gång var han Sveriges yngste tävlingsansvarige och fick som 20-åring ta fajterna med mer erfaret folk i Sverigetravet. Hoting skulle fajtas med de stora banorna om tider för travtävlingarna. Sedan länge finns Hoting nu med på travkartan med besked och redan när planeringen med tider börjar så finns Hotingtravet i kalendern utan tjafs.
– Vi är också indirekt ägare i ATG genom Sverigetravet. Prispengar kommer därifrån, vi får bidrag till tävlingskostnader och ett basbelopp varje år. Vi är en av få banor som ger mer prispengar än många andra till hästägarna, berättar Sven-Olov stolt.
Och, jodå. Han delar också häst med sina tre döttrar, som alla har hästintresse. En av dem ställer också upp i årets trav.
Leif Loket Olssons mångåriga engagemang i Hotingtravet är en tradition att värna om, men i årets upplaga kommer också Anders Lindkvist att vara med. En sorts parallellgång med Loket, om han en dag skulle vilja trappa ner. Anders Lindkvist, proffstränare och f d travkusk tar sig från sitt ställe utanför Paris och knyter ihop bekantskapen med Hoting, där han också tävlat.
Ordförande Lindman förefaller vara en mycket bestämd och tydlig person. Hur är humöret egentligen?
– Jag är inte långsint, men det kan bränn’ till, svarar Sven-Olov godmodigt.
– Jag har tre hjärtan: Familjen, Travet och Tåsjöberget.
INGER KRAFT ETZLER
TEXT OCH FOTO