SKÄRVÅNGEN (SGT) Mathantverksföretaget Skärvångens bymejeri är en part i en satsning där de anställda får lära sig svenska på jobbet. Under sommarmånaderna kommer en lärare till byn en gång i veckan för att företagets anställda från Syrien och Eritrea ska få en chans att utbilda sig.
I Skärvången finns sedan länge ett prisbelönt mejeri som gör ostar som säljs över hela Sverige. Det röda mejeriet ligger på ena sidan av väg 340 och på andra sidan ligger det grågröna huset som fungerar både som ostbutik och som bostad för några av mejeristerna. I sommar är det även lektionssal för några av de anställda på mejeriet.
Under de år när Sverige tog emot flest flyktningar, runt 2015, valde Migrationsverket att placera vissa i Skärvången.
– De frågade efter jobb så fort de kom hit. Det var ett jäkla tjat, säger Roland Norrman-Svensson som tillsammans med maken Tor Norrman äger och driver mejeriet.
Roland och Tor försökte hjälpa till och erbjöd flera av de nya invånarna i byn jobb, men deras bristande kunskaper i svenska var ett problem, trots att ideella föreningar ordnade språkcaféer för att försöka hjälpa till. Det har varit mycket teckenspråk i mejeriet.
– Vi fick helt enkelt arbetsleda och visa genom att peka, säger Roland.
Den undervisning i svenska som erbjöds fanns i Östersund. Har man inte körkort och bil är man hänvisad till kollektivtrafiken och bussförbindelserna till Skärvången är inte de tätaste. Det går en buss till Östersund på morgonen och en hem på eftermiddagen.
– Det var helt hopplöst för dem att åka in till stan och få undervisning. De hann väl vara med en timme, sen var de tvungna att åka hem igen, förklarar Roland.
Men svenskan är väsentlig, både för att kunna fortsätta jobba i mejeriet, ta emot kunder och för att fortsätta utbilda sig som mejerist. Därför kommer Melake Teklesenber, Mhretub Brhume och Kibrom Sertsu i sommar få vara del av en unik satsning där de får lära sig svenska på jobbet. Victoria Greland, på Arbetsförmedlingen i Krokom är väldigt glad över att detta äntligen blivit verklighet.
– Jag har tidigare arbetat på Migrationsverket och genom det arbetet har jag tagit del av det fantastiska sociala ansvar som Skärvångens bymejeri tagit för de nyanlända.
I och med en ny upphandling fick Arbetsförmedlingen möjlighet att anlita utbildningsföretaget Hermods. En gång i veckan under sommarmånaderna åker en lärare de åtta milen enkel väg från Östersund till Skärvången och håller utbildning i yrkessvenska för tre av de anställda på bymejeriet.
– Det här underlättar väldigt mycket för individen och vi behöver ta vara på människors vilja att lära sig, säger Victoria Greland.
Lösningen är unik, men något som både Arbetsförmedlingen och Hermods vill jobba vidare med.
– Det nya avtalet gjorde det möjligt för oss att vara på plats och undervisa i yrkessvenska som är ett komplement till SFI; Svenska för invandrare, säger Ylva Lundstedt som är utbildningschef och ansvarig för yrkessvenskaprojektet för Hermods Jämtland.
Läraren Hugo Hultqvist hade själv ingen erfarenhet av mejeribranschen när han fick uppdraget.
– Jag lär mig mycket om ost av detta. Vi läser tillsammans och pratar om det vi läser, säger han.
Kursen började med ett test för att fastställa elevernas kunskaper och den kommer även att avslutas med ett test. Under lektionerna i sommar så kommer de att läsa högt, plugga glosor och prata med varandra. Kurslitteraturen är befintliga arbetsbeskrivningar från mejeriet och tillverkningsinstruktioner för olika ostsorter, men samtidigt kommer vardagssvenskan in i beskrivningarna.
– Storleken på osten avgör vilken förpackning som används, läser Kibrom.
– Vad betyder ”avgör” frågar Hugo sina elever.
– Chefen bestämmer, chefen avgör, säger Melacki och ler.
Nästa ord som ska läsas är skydda. Sje-ljudet ställer till bekymmer, men Hugo lotsar sina elever varsamt genom det svenska språkets egenheter. Målet med yrkessvenskan är att Skärvångens mejerister ska bli så bra på svenska språket att de kan läsa till exempel mejeristutbildningar på Eldrimner, som är nationellt resurscentrum för mathantverk. Hermods har även hittat liknande lösningar för svetsare.
– Vi som finns på små orter behöver jobba mer mot det småskaliga och mot de gröna näringarna och förhoppningen är att vi ska kunna få till liknande lösningar på fler ställen, säger Ylva Lundstedt.
Det håller Hugo Hultqvist med om. Han tycker att det behövs fler ambulerande lärare i glesbygd.
– Den här satsningen i Skärvången tycker jag är ett bra och konkret exempel på hur man kan jämna ut utbildningsklyftorna.
Hugo är också övertygad om att det är en framgångsfaktor att jobba och plugga samtidigt. På Skärvångens bymejeri jobbar även Saied Rajb från Homs i Syrien. Han har nu bott över fyra år i Skärvången och hans syster bor också i byn. Han är inte med i undervisningsgruppen, men försöker snappa upp så mycket han kan från sina kollegor.
– Personalen här är som mina bröder, mina vänner. Det är fantastiskt få jobba här och att få lära sig göra ost. Det gör mig glad, säger Saied.
Ägarna till Skärvångens bymejeri hoppas att deras nya anställda, ska bli kvar i bygden och bli mejerister, trots att ingen av dem hade erfarenhet av hantverksmässig osttillverkning när de kom till Skärvången. En jobbade som bonde, en annan på restaurang och en tredje gick fortfarande i skolan när de lämnade sina hemländer.
– Ingen kunskap är tung att bära. Blir det inte mejerister av dem, har de ändå nytta av det de lär sig säger Roland Norrman-Svensson.
– Jag skulle gärna bli mejerist, säger Melake Teklesenber och tragglar vidare med de svenska sje-ljuden.