Unikt boksläpp i Dorotea

DOROTEA/REMMA (SGT) Ett unikt boksläpp ägde nyligen rum på biblioteket i Dorotea. En lyrikdebutant som är mer känd som romanförfattare ger ut sin diktsamling ”Bär mig varsamt”. Författaren heter Inger Henricson och har levt med sina förfäder i böckerna om Stannfåglarna och Flyttfåglarna.
Hon ser och känner sig själv och sin samtid, men att hon också är väl bekant med svunna tider vet läsarna av de omtyckta tidigare böckerna.
Kronotorpet på Klippsta, där Inger Henricsons farmor Kristina och farfar Johan slog sig ner, är platsen för kampen om överlevnad. När Inger skrev böckerna hängde människorna från svunna tider nästan bokstavligt över axeln på henne.
– Jag saknade dem alldeles hemskt när jag skrivit klart. När jag började skriva tänkte jag att det skulle bli för barn och barnbarn, säger Inger.
Det blev två böcker. Förläggaren trodde att det skulle vara medelålders kvinnor som läste böckerna – det visade sig vara många män i läsekretsen.
– Jag skriver som ett naturbarn och känner hur det ska vara. När jag skriver är jag som de personerna. De pratar genom mig. Ibland frågade jag min farbror Osvald om hur vissa saker förhöll sig och han svarade ”hur ska jag kunna veta det, du får väl fantisera”, men sedan visade det sig att jag kunde ha rätt ändå i fantasin, säger Inger Henricson.
Hon har samlat dikter under olika tidsperioder och var osäker på om de skulle hålla måttet.
Nu är boken klar, utgiven på eget förlag och lika omtänksamt formulerad som de tidigare verken.
En läsning som ger dikter om kärlek, om tiden och om sorg.
– Det var en period då jag var mycket sjuk, en tid av förlamande trötthet med sjukdomen restless legs. När vi bodde i Hongkong stod jag vid en tågstation och visste nog att jag inte skulle ta steget, men jag tänkte på det. Nu mår jag bra, det går att komma igen, säger Inger Henricson.
Nästa år fyller hon 80 år, debuten med Stannfåglarna skedde för 10 år sedan. Det är aldrig för sent med skrivkonsten för denna vitala person.
– Jag har en bok på gång i huvudet. Den vill jag hinna med innan jag lägger av. Men då blir det mer fantasi än tidigare. Det är en berättelse om en kvinna, avslöjar Inger.
De har inte släppt Klippsta, som ligger några mil därifrån. En ideell förening har bildats för att se till att det f d kronotorpet från Stannfåglarna blir underhållet. Fastigheten såldes en gång till Graningeverket, nu SCA. Huset är öppet, där finns stolar och bord.
– Människor ska kunna komma dit och uppleva atmosfären och tänk om kallkällan kunde hittas! Vi åker dit regelbundet och sopar och ställer i ordning, berättar Inger.
På Klippsta har hon flera gånger mött skolbarn från Dorotea för att berätta om livet förr.
– Tänk vad de människorna upplevde, två krig, depression, vräkningar och strejker, säger Inger och påpekar att de lade grunden till dagens välstånd med sitt politiska och fackliga engagemang.
– De levde i skogen men allt kom ut till dem ändå, de var delaktiga! Det var en intensiv period och spännande tid i världen, säger Inger.
Paret Henricson har ett omväxlande liv med många resor i världen i bagaget. De har bott i Hongkong, i Hyderabad i Indien, i Örnsköldsvik och i Söderhamn. Nu är Ingers make Ulfs föräldrahem deras nya hem sedan tio år tillbaka. Härifrån startade Inger Doroteaupproret med ockupationen av sjukstugan. Hon drog sig ur när frågan blev partipolitisk, och nu är ju saken avklarad. Ingen vänder längre ryggen åt henne.
– Man kan komma igen! Jag tänker lägga ett medborgarförslag till kommunen om att ”Spelstugan” mellan ICA och Konsum ska bli en samlingsplats för byn, berättar Inger Hericson, som så där lite i förbigående också berättar att hon är utbildad tai-chi-instruktör och f d arbetsförmedlare.
Bakom alla berättelser ligger en gedigen research på fängelser och landsarkiv, förvandlat till ett levande språk i hennes böcker. Diktsamlingen ”Bär mig varsamt” är inget undantag, även om lyriken är personlig talar den också djupt allmänmänskligt, så som bra dikter gör. Den inbjuder till eftertanke.
– Men jag är inte religiös, säger Inger Henricson till slut.
Text och foto: Inger Kraft Etzler