YXSKAFTKÄLEN (SGT) Många i byn var engagerade i det gamla bönehuset i Yxskaftkälen som tillhörde lutherska missionskretsen och senare EFS. Vartefter som människorna blev gamla, flyttade till äldreboende så krympte verksamheten. Två medlemmar, ordförande Birgitta Höglund och hennes dotter Josefin beslutade sig för att skänka bort huset till sonen/brodern Arvid. Bönehuset blev en familjeangelägenhet som väckt starka känslor i Yxskaftkälen.
– Det är tre medlemmar, men en är väldigt gammal. Nej, vi övervägde inte att behålla huset. Det finns en gräns för vad man klarar av. Den enda lösningen var att någon tar över el och så. Det finns varken vatten eller avlopp, huset är bara ett skal nu, säger Birgitta Höglund.
– Det kommer fortfarande att vara ett bönehus. Ingen har besökt oss, inte någon har lagt en krona i kollekten. Jag driver det för att det är kul. Så länge det kommer besökare så håller jag på. När det givits bort, då börjar man reagera i stället för att se att det är kul. Jag tror att det är avundsjuka eller vad det kan vara. De ser inte fördelarna.
– Det här är en positiv lösning. Huset överlever och byn får en ny invånare. Nya fönster är på gång! Jag behöver inte dras med försäkring utan kan koncentrera mig på gudstjänsterna, säger Birgitta och tillägger att yngre i byn är glada för att Arvid ska flytta in.
I gåvobrevet till den nya ägaren framgår att EFS ska ha tillgång till kyrkolokalen i 10 år.
– De flesta bryr sig inte, de som jobbat där är ju dö’, konstaterar den tredje EFS-medlemmen Svea Svegård.
– Jag reagerar på att ingen i byn fick reda på att huset skulle skänkas bort, säger Kalle Lindberg. Om det hade sålts hade det säkert inbringat pengar. Huset har ett attraktionsvärde för byn och förr brukade det hållas skördefester och midsommarfirande där. Donationer har gjorts och de berör hela byn. Jag undrar hur kallelsen gick till när de beslutade om att ge bort huset.
– Byn har delats i två läger nu. Det är många som har kämpat för huset och de som är borta nu skulle vända sig i graven. Jag tycker att folk skor sig utan att ha dåligt samvete, säger Kalle Lindberg som bedriver verksamhet tvärsöver vägen där EFS-huset ligger.
Text och foto: Inger Kraft Etzler
