Uppskattad skolmat lagad med omtanke på Vattudalsskolan

STRÖMSUND (SGT) Ända sedan jag började förskolan har jag upplevt maten som serveras i matsalen på Vattudalskolan som väldigt bra och varierande. Många av mina vänner upplever samma sak. Vi tycker att maten som serveras på skolan bara blivit bättre med åren, vilket är positivt för vi måste äta för att orka med skoldagen.
Jag har intervjuat Kristian Thalin för att få reda på hur han och hans sjutton kollegor ser på saken. Kristian har arbetat på ”matan” i mer än tio år. Han är utbildad kock men lagar inte maten som han gjorde förut. Idag är han administratör för kostdatasystemet. Det är alltså han som ligger bakom appen där man kan hitta information om hur matsedeln ser ut för veckan. Han är även den som sätter igång produktionen på morgonen och ser till att det finns grejer som behövs.
Vad är roligast med det här jobbet?
– Variationen. Att möta kunder tycker jag är fantastiskt, jag älskar att möta kunder. Du kanske har märkt att jag är ute mycket i matsalen för att träffa och prata med de som ska äta. Jag gillar även utmaningen att laga mat från de minsta till de äldsta.
Kan man märka någon skillnad på hur elever uppför sig idag jämfört med när du började jobba här?
– Ja, det är en stor, stor skillnad! Det är en mycket lugnare miljö idag. Jag brukar säga det när jag går ut: Lyssna, de hörs knappt. Det är vi som är störande, det är vi som är mest högljudda. Det är en helt annan atmosfär än vad det har varit förut. Detta är fantastiskt skönt. Barnen sitter längre idag och äter och pratar, det är så det ska vara tycker vi. Tidigare har barnen ofta stressat.
Vad tyckte du själv om skolmaten när du gick i skolan?
– Som många andra si och så, absolut. Jag var nog lite kräsen. Man hade sina favoriter, så det var lite både och, faktiskt.
Hur planerar du och gör veckomenyerna?
– Vi jobbar så här att vi är flera produktionskök. Vi är sex stycken i kommunen. Det är fyra arbetsledare. Då samlar vi in det vi kallar basmatsedlar. Det blir liksom basen och är något vi gemensamt tar fram för året. Sedan kan det dock bli att man varierar det lokalt om man har lite rester som man vill ha iväg eller någon annan maträtt, då kan vi byta med all hast.
Varje dag lagas det cirka 1 300 portioner, då är alla åldrar inräknade. I köket lagas det frukost, lunch, middag och efterrätt. Skolmaten ligger på 900 portioner ungefär, det är olika beroende på vilken mat som serveras.
Varifrån köps råvarorna in?
– Vi köper in maten från ett ställe som heter Martin serverar, som finns i Umeå. Det är en central upphandling som hela Jämtland är med i, alla kommuner utom Åre. Jag vet inte var de i sin tur köper in från, men det är i alla fall där vi köper in från. Hur stor del av maten som är ekologisk kan jag inte svara på. Däremot försöker vi köpa så mycket mat som möjligt från Norrland, så nära oss som det går. Nej, det kanske inte är ekologiskt, men vi försöker istället handla så mycket svenskt som det bara går. Fisk går inte att få tag på här, men nästan allt annat.
Vilken maträtt är allra populärast bland eleverna?
– Idag är det mycket svårare att se det, för jag får uppfattningen att barnen är nöjda överlag. Sedan kan man förstås inte tillfredsställa alla, men klassikerna vi kallar Göingesoppa och karré är populära maträtter. Däremot ser jag att när vi gjorde om den vegetariska kosten till en måltidsbuffé så vågar fler prova det vegetariska alternativet. Det tycker vi är jätteroligt och häftigt att se. Klassiker som pannkaka, risgrynsgröt älskar de ju! Vi trodde det skulle bli ramaskri när vi tog bort tacosen, men då ersatt vi den med marinerad kyckling och det gick jättebra det också. Den maträtt som är minst populär är pyttipanna, så den åker nog bort snart. Barnen tar mindre av den. För tio år sedan var den mest populära maträtten pannkaka. Den kommer barnen alltid att älska!
Hur fungerar det med specialkosten?
– Si och så. Vi får in intyg, men sedan äter inte de barnen av specialkosten. De hämtar den inte. Därför har vi i köket halverat den för det är aldrig någon som frågat efter mer. Vi lagar alltså inte så mycket som det är beslutat, för då kommer vi få kasta maten. Idag är även mycket av den vanliga maten laktosfri, vilket gör att de laktosintoleranta kan äta den vanliga maten som serveras. Men det finns vissa maträtter, som till exempel risgrynsgröt och pannkaka, där har vi kvar laktosen.
Hur fungerar det med de som inte kan äta maten av religiösa skäl?
– Då har vi alltid det vegetariska alternativet. Det är vad vi erbjuder, vilket är enligt kostpolicyn. Vi lagar ingen vegankost, men det finns alltid vegetarisk mat.
Är det samma typ av mat som serveras i hela Sverige eller varierar det beroende var i landet man bor?
– Det varierar, törs jag säga. Man kan kolla i appen Mashie om man vill. Söker man på exempelvis Uppsala, så får man upp vad de serverar där. Då kan man nog se att det skiljer sig från här.
Vad är det viktigaste när ni lagar och beställer maten?
– Det ska finnas en tanke från första salladen till sista stationen. Allt ska vara fint och varierande. Salladen är ju olika, för allting ska på något sätt sitta ihop. Vi ska ha testat allt som lagats och vara supernöjda innan vi serverar det. Alla kök jobbar ju ihop, Då är det så att det kan komma en rätt från Gäddede som skickas till mig. Då lägger jag ut den i systemet och skickar ut att nu kommer det en ny maträtt. Efter det kanske det kommer en justering från Hammerdal. Jamen då ändrar vi på den.
Kristian berättar också att varje portion får kosta max elva kronor om man räknar bort frukt och så vidare. Hans egen favoritmat bland den som de lagar är kycklingfilé, klyftpotatis och bearnaisesås, vilket också är en favorit bland barnen.
Vad får du för kommentarer av barnen om skolmaten?
– Fantastiskt! Det är mycket positivt. Vi har inga kostträffar längre för de behövs inte. Så jag får mycket positivt, jag hör nästan aldrig något negativt. Alla barn kan inte vara nöjda alla dagar men jag tror överlag att ni är ärliga mot oss. Vi bemöts bra av eleverna. Detta diskuterade vi faktiskt precis innan du kom hit. Vilket bemötande vi har, de är så snälla och trevliga!
– Vad som är mest problematiskt med matsalen är ytan de arbetar på. Den är relativt liten. Jag har märkt att det blir färre barn med tiden men det går åt mer mat, vilket är superpositivt. Men det är utrymmet som blir svårt för oss. Och vi vill inte bli sämre, vi vill bara förbättras.
Matsalen är öppen för allmänheten och att äta där kostar 60 kronor. Skolans personal får betala för att äta där om de inte har lunchlappar.
Ingrid Pålsson