Sameslöjdare uppmärksammades på Samefolkets dag i Strömsund

STRÖMSUND (SGT) Lars Einar Jillker verkar i en urgammal samisk tradition och fick under årets kulturvecka ta emot ett stipendium för sitt arbete med tenn. Det är från hans händer och verkstad i Gussvattnet som den allra bästa tenntråden kommer. Den används till samiska armband, väskor, smycken, kläden och bälten till koltar. När Samefolkets dag manifesterades i Ströms kyrka med samisk gudstjänst och jojk uppmärksammades Lars Einar Jillker för sitt arbete.
– Jag har hållit på länge, det har blivit ett halvtidsliv. Jag är född i Frostviken och uppväxt i Jormvattnet. Det var där min pappa Arthur Jillker började sin slöjdkarriär. Vi flyttade till Gäddede när jag var femton år, berättar Lars Einar Jillker.
Arthur Jillker var en av de mest framstående samiska slöjdarna. Klicket som hörs då kniven fastnar i slidan, har fått begreppet ”Jillkerska knäppen” – utan den är det ingen kvalitet. Och kvalitet står i fokus för sonen Lars Einars hantverk.
– Det var när jag var liten som jag kom att syssla med det här och började med tenntråd.
– Han har gjort en stor insats för samerna, säger Aanna Johansson, samisk samordnare i Strömsunds kommun. Det han gör är helt fantastiskt! Många slöjdare både i Sverige och Norge använder hans tenntråd,
En känd slöjdare är Laila Gunilla Wilks som bor i Mittådalen:
– Jag använder hans tenntråd. Det är den bästa, perfekt i böjlighet och du kan vika den, göra skarpa vinklar och den är perfekt i hårdhet.
– Det finns en efterfrågan och jag har försökt behålla traditionen så långt det bara går, säger Einar, men teknikutvecklingen måste gå framåt och jag har utvecklat rationella metoder. Jag gör nu dragskivor av metall och inte av renhorn.
– Tenn är ett mjukt och fint material och är lätt att bearbeta och det gav en möjlighet i nomadlivet. Det var som en liten verkstad man hade med sig. Det utvecklades en sofistikerad teknik att dra tennet så att det blev grannare och grannare, men det tog väldigt lång tid.
– När renarna flyttade följde folket med ner mot vinterbeten vid kusten och då kom traditionen att gå över till många i ortsbefolkningen, och och därför har till exempel i Järvsöområdet inslag av tenntrådsbrodyr i folkdräkterna.
– Folk hör av sig, och det är roligt att många känner sig nöjda. Det är roligt att vara en del i den samiska traditionen. Jag är en del av den samiska världen, säger Lars Einar Jillker stolt.
Inger Kraft Etzler