Fåglar flyger! Jag har ofta fantiserat om hur det känns att kunna flyga. Jag har åkt flygplan, som många andra, så klart, men jag har aldrig åkt luftballong eller hoppat fallskärm. Inte heller har jag skärmflugit. Kanske jag har varit nog en riktig fegis! Hittills!
Fåglarnas prestationer är häpnadsväckande och fantastiska, tycker jag.
Tornseglare livnär sig på insekter de fångar i luften, de sover och parar sig under flykten och de ’landar’ bara för att häcka. Pilgrimsfalken kan uppnå hastigheter på upp till 390 kilometer i timmen. Silvertärnan, som är en flyttfågel som häckar i kolonier cirkumpolärt på norra jordklotet, övervintrar på södra jordklotet. En riktig globetrotter alltså! Gökar, som häckar i Europa och övervintrar i Mellanafrika, flyger över Saharaöknen på en höjd på 5 000 meter. Där är vindstyrkan högre, de flyger i medvind och sparar på så sätt mycket tid och energi. Det är smart, eller hur!
Ringmärkning var förut en av de viktigaste, vetenskapliga metoderna för att kunna spåra förflyttningar hos individuella fåglar, men de senaste årtiondena har forskare allt mer tagit modern teknik till hjälp för att få bättre kunskap om fåglarnas beteende under migrationen. Ett bra exempel är GPS-sändare. Ändå är det fortfarande mycket vi inte vet om fåglar. Inte heller begriper vi särskilt mycket av deras prestationer.
Myrspoven är en vadare som är i genomsnitt 37 cm lång och har ett vingspann på 70 – 80 cm. Den häckar på tundran i norra Europa, Asien och västra Alaska. Myrspovar som häckar i norra Europa övervintrar i Västeuropa och Västafrika, men de fåglar som häckar i Nordamerika flyger varje år från Alaska till Nya Zeeland. Det är en sträcka på 11 500 kilometer och vi vet att myrspovar klarar den sträckan på åtta dagar. De flyger utan uppehåll och utan att landa nånstans för att sova. Hur är det möjligt? Större fåglar kan förses med sändare för att samla in data, när de flyger längre sträckor, men myrspovar är lite för små för att man ska kunna fästa sändare på dem! Både silvertärna och gök kan ses i Sverige. Det gäller också myrspoven, när den sträcker längs Sveriges östkust. Så kom ihåg dessa fakta, när du ser de här tre fågelarterna flyga förbi. Jag är medlem i Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige och i JORF, Jämtlands läns Ornitologiska förening. Birdlifes Sveriges tidskrift heter Vår fågerlvärld och den utkommer med sex nummer per år; Fåglar i Jämtland – Härjedalen utkommer med två nummer årligen. Jag tycker att det är bra att vara medlem i naturskyddsföreningar och stödja deras arbete.
Fåglarna låter sig inte hejdas av landsgränser. Många fåglar är flyttfåglar, som inte övervintrar i samma land där de häckar. Så både i de områden där de häckar, i de områden de passerar, när de flyttar och i dem där de övervintrar ska förhållandena vara gynnsamma. I många länder runtom i världen finns ornitologiska föreningar som Bird Life Sverige. Inte heller de låter sig hejdas av landsgränser. De samarbetar med varandra och syfte med allt de gör är att inte bara sprida kunskap om fåglar utan också att försöka skydda både fåglarna själva och deras olika biotoper (livsmiljöer).
Vogelbescherming Nederland är den motsvarande föreningen i Nederländerna och 2007 startade föreningen ett projekt, som heter ’Beleef de lente’ (Upplev våren). Från början av mars till slutet av juli har fågelintresserade möjligheten att – med hjälp av webbkameror – titta på ett femtontal fågelarter under deras häckningstid och att vittna till allt som händer i bona och holkarna. Projektet har blivit en stor succé och nu är det miljoner fågelskådare runtom i världen som följer de uppseendeväckande och (annars) gömda händelserna i häckande fåglars liv. Om också du vill vara med och se hur vissa fågelarter beter sig under häckningssäsongen och hur de föder upp sina ungar, så surfar du till:
www.vogelbescherming.nl/beleef de lente.
Det finns nästan 11 000 fågelarter runtom i världen och av dem har i Sverige 531 arter av spontant förekommande fåglar med säkerhet indentifierats (2022). Ungefär hälften av dem är mer vanliga häckande/passerande fågelarter och varje år häckar ungefär sjuttio miljoner fåglar i Sverige.
Vill man titta på fåglar är det bra att skaffa sig både kikare och en fågelguide – jag rekommenderar Fågelguiden av Lars Svensson – och så startar du ’hemifrån’. Kolla vilka fågelarter som förekommer i din trädgård. Med hjälp av beskrivningarna av de olika arterna i din nya fälthandbok lyckas du snart att artbestämma ett tjugotal av de vanligaste fågelarterna. Sedan tar du en sväng längre bort. Du går längs ängar och du ger dig ut i skogen. Också kollar du tjärnarna, vattendragen och sjöarna som ligger i trakten där du bor. Under dina strövtåg träffar du möjligen andra fågelintresserade som du kan diskutera dina iakttagelser med och får du veta mer om fågeltäta och intressanta fågelområden i kommunen!
Det talas mycket om biologisk mångfald nuförtiden: allt i naturen hänger ihop. Men hur gott om fåglar är det hemma hos dig? Hur pass ’fågelvänligt’ är det runtom ditt hus? Har du gräsmatta, så ser du bland annat björktrastar, rödvingetrastar och sångtrastar söka efter maskar, när marken inte längre är täckt av snö. Och flera växter, som du kanske betraktar som ogräs och som du brukar rensa bort från trädgården, bär frön som många fågelarter gärna frossar på. Maskrosfrön gillas av till exempel grönsiskor och domherrar.
Vintertid är det bra att ha fågelbord och/eller fågelmatare i din trädgård. Det lockar vanliga fåglar som talgoxe, blåmes, domherre, gråsiska och grönfink. Men kanske får du också besök av en nötväcka, en större hackspets eller en talltita. Eller så ser du kanske en steglits på din tomt för första gången! När det lider mot våren kommer det även andra fågelarter till ditt fågelbord.
Vet också att fåglar tycker om träd, buskar och häckar! Där hittar de inte bara föda utan där finner de också skydd, ifall det blir fara. Det kan ju alltid dyka upp en rovfågel: en sparvuggla, eller en sparvhök. Och kanske en varfågel!
Våren är en spännande tid, också i din fågelvänliga trädgård. När det blir töväder, när snön börjar smälta och när det blir allt mer föda runtom ditt hus, kan det dyka upp fågelarter som inte är så vanliga: en blåhake kanske eller en ringtrast! Och utanför byn eller staden där du bor, tar flyttfåglar, som liksom blåhakar och ringtrastar är på väg till sina häckningsområden, en paus på snöfria områden och söker efter föda där: ljungpipare, småspovar och storspovar!
Och med fågelholkar du har hängt i din trädgård, har du – hemma hos dig – skapat ditt eget ’Beleef de lente’! Fågelvärldens vår är snart på väg till Strömsunds kommun!
Text & foto: Adrie Meijer/A3jorm
