Vad definierar en gammelskog ? Bland annat ska trädens medelålder vara över 140 år, men det finns fler kriterier som måste uppfyllas.
I Jämtland finns två procent kvar av den produktiva skogen. För att ta reda på mer stämde jag träff med Pieter Fürst, ansvarig för skog- och florafrågor på Vattudalens naturskyddsförening.
För att återge vad en riktigt gammal skog är åkte vi till det nybildade naturreservatet Per-Johansabodarna efter Bredkälsvägen. Naturreservatet är 85,5 hektar stort och bildades 2021. Reservatet är uppdelat i två delar, den andra delen finns bortanför Roningstjärn, det går längs med Bredkälsvägen. Syftet med det nybildade reservatet är bevara mångfalden av arter och den värdefulla naturmiljö som finns i skogen.
Pieter berättar att skogen just här är helt grandominerande och medelåldern är cirka 160 år, men att det finns träd som är betydligt äldre än så. Det är även en succession, de vill säga en återväxt som ger kontinuitet, här finns skog i alla åldrar. Garnlav finns det gott om och det är en indikation på en gammelskog, eftersom garnlav inte växer där luften är förorenad.
Pieter visar gamla träd som gått av och bildat en så kallad låga. Under trädet finns den nära hotade violmusslingen. Tickan växer på döda, omkullfallna stammar av gran eller tall. De flesta fynden har gjorts i gammal, orörd skog.
Hur bildas då ett naturreservat? Oftast är det efter tips från allmänheten, jaktområdet eller den lokala naturskyddsföreningen. Detta anmäls till Länsstyrelsen som gör en uppföljning och besöker området. De avgör sedan om de finner att skogen är värdefull. Markägaren, privat eller skogsbolag, gör man upp med om hur de ska ersättas. Med skogsbolagen försöker man byta mark, vilket oftast är lite svårare vid privat ägo. Länstyrelsen tittar bland annat på markbeskaffenhet; om det finns kalkberggrund gynnar det orkidéer, blåsippor och tibast. De gör kryssmarkeringar när de går genom området för att undersöka. De lyssnar cirka fyra meter i varje riktning för att ta reda på vad som finns.
Gammelskogen består av träd i alla åldrar, även döda. Träden lever vidare efter deras förfall; lavar, mossor och insekter nyttjar dem. Här kan finnas allt från rödlistade till andra skyddsvärda arter som har svårt att klara sig i skog som brukas för virkesproduktion.
I naturreservatet finns en mängd olika arter inom flora och fauna. I en riktigt gammal skog trivs många fågelarter såsom skogshöns, hackspettar, lavskrikor, ugglor och många andra. Lavar, mossor, svampar, gräs och buskar är arter som återfinns i gammelskogen. Man känner till 38 000 insektsarter och man är övertygad om att det finns 5000 till som inte är namngivna i Norden.
Pieter berättar att det finns en mycket god matsvamp, trestjärnig rimskivling, och pekar ut den, och jag kan bara hålla med om att det finns gott om den. Vi tittar på lavar i alla dess former och färger.
För dig som inte besökt reservatet rekommenderar jag verkligen en promenad i gammelskogen bland alla vackra träd och gläntor med svamp. Träd som ligger och många gamla träd som är inklädda i tickor och lav.
Du kan även vända dig till Vattudalens Naturskyddsförening för mer information: vattudalensnaturskyddsföreningen.se
Text och foto: Marianne Tengberg
