Tredje generationen Näsmark kokar mese på Meåfors Getgård

Tredje generationen kokar mese på Meåfors Getgård, där makarna Tove Graeffe och Urban, ”Ubbe”, Näsmark tillsammans drivit verksamheten i sjutton år.

Ubbes farmor och farfar övervakar från en liten målning i den lilla gårdsbutiken. På markerna vid Fjällsjöälven syns både getter och dikor.
Jag dör hellre bakom ett getarsle än på hemmet. Jag bestämde mig när jag var sexton år att jag inte skulle flytta härifrån. Jag är född här och jag bor här och jag bestämde mig för att jag ska se till att det inte växer igen! Nu slår jag alla diken i byn och vi håller landskapet öppet, säger Ubbe.
Vi kan göra något med naturresurserna. Det här med mese har aldrig dött ut, men vi är bara en av två getgårdar som finns kvar här i Västernorrland, berättar Tove, som för många år sedan kom cyklande till Meåfors från Umeå. Det var intresset för Skogsnäskollektivet som lockade och med lärarexamen gick det att få jobb. Ett gemensamt intresse för djur och natur förenade paret och om tre år firar getgården 20-årsjubileum.
Jobbet har också blivit en livsstil. Det är tidiga morgnar som gäller när 40 getter ska tas om hand. De ska mjölkas och sen ut på bete. Så blir det osttillverkning och mesekok. Ubbe passar koket, som tar nästan en dag. Två gånger i veckan kokas det getmjölk.
I år har det inte varit något problem med vatten för djuren, men 2018 fick de dricka ur älven, berättar Tove.
Det är tur att vi är två och kan turas om. Men det här är ingenting om man vill bli rik, konstaterar Ubbe och ser ändå nöjd ut.
De säger att ingenting händer i Norrland – men ett par från Paris besökte oss, för de var intresserade av vårt jobb. Frun i familjen arbetar med terapi på ett boende utanför Paris och de fick med sig en get som nu fungerar som ”terapiget” tillsammans med hennes andra djur. Världen kommer till oss genom att volontärer söker sig hit! berättar Tove.
Getgårdens ostar säljs på marknader genom REKO-ringen och även i den lilla gårdsbutiken. Vad köparna vill ha för ost varierar beroende på var man bor.
I Hoting går det mest åt ”gammost”, Backe vill ha mese och färskost, Junsele gillar mese och gammost och i Ramsele är det mest mese, säger Ubbe.
Varannan vecka är det REKO-ringen i Strömsund som gäller. I sortimentet finns såväl färsk getost som mild, lagrad eller vällagrad. Getostpuckel (som camembert) är en mjukare rund ost och så finns Meålloumi, som inte får heta halloumi, kaffehjärtat och så förstås mese.
Ett guld och flera silver från SM i mathantverk finns bland meriterna. Semester får vänta till vintern.
Så länge vi orkar att ta hand om djuren ska vi hålla på!
Text och foto: Inger Kraft Etzler