När vindparken i Bliekevare stod klar 2008 var det Sveriges största landbaserade vindpark. Nu vill ägarna modernisera parken och byta ut de gamla snurrorna mot nya och högre.
På berget Bliekevare, söder om Risbäck, står 18 vindkraftverk. Parken ägs och drivs av tyska EnBW, som är ett av Europas största energiföretag. Nu vill ägarna förnya parken och byta ut de gamla 125 meter höga snurrorna mot 15 nya 280 meter höga verk.
Projektet är ännu i ett tidigt skede, men får ägarna de tillstånd som krävs ska parken kunna producera cirka fyra gångar mer el jämfört med dagens kapacitet.
Elin Lindvall är projektledare på EnBW. Hon berättar att den här typen av satsning kallas för ”repowering”.
– Tekniken i de befintliga verken på Bliekevare börjar bli till åren, därför undersöker vi möjligheten att uppgradera vindkraftsparken genom att ersätta de befintliga kraftverken med nya mer effektiva modeller, säger hon.
Enligt henne finns ännu ingen tidsplan för när nya snurror kan vara på plats och i drift.
– Vi arbetar för att realisera projektet så snabbt som möjligt. Tidsplanen beror på flera faktorer, inklusive tillståndsprocesser och nätanslutning. Vår ambition är att lämna in en ansökan under andra halvan av 2025.
På er hemsida står det att ni vill bidra till lokalsamhället och att ni ska ses som en lokal partner. Hur bidrar ni till kommunen och till byarna i närområdet?
– Vi vill mer än att bara producera ren energi – vi vill göra skillnad lokalt. Därför tittar vi nu på hur vi kan skapa lokal nytta och förbättra förutsättningarna för alla dem som arbetar idéellt inom föreningslivet.
Kan du ge några konkreta exempel på vad parken har bidragit med till lokalsamhället fram till idag?
– Hittills har vi två fina exempel. Sjön Djuptjärn, som ligger i närheten av Bliekevare, är tack vare bygdepengen nu full med fet och fångstfärdig fisk. Det är Rajastrands intresseförening som sätter ut fisken och att sätta ut fisk betyder mycket för bygden.
– Även i byn Storbäck spelar jakt och fiske stor roll och här har många föreningar också fått hjälp av bygdepengen. Bland annat har man kunnat köpa foderautomater till fiskodlingen och förbättrat tillgängligheten genom att sladda skoterleder till sjöarna, samt köpt in och satt ut fångstfärdig fisk.
Kjell-Ivan Wallin är ordförande i Rajastrands Intresseförening. Han menar att deras förening i grunden är positiva till vindparken, så länge det ger något tillbaka.
– Det stöd vi fick de första åren parken fanns bidrog till vårt ideella arbete. Men om jag ska vara ärlig så har stödet varit rätt kasst de senaste åren. Denna gång måste vi tänka till, ställa tydligare krav och få till ett avtal som gynnar bygden på lång sikt, säger han.
Än så länge förs inga samtal mellan Rajastrands Intresseförening och EnBW.
– Vi har inte hört något från dem sedan i somras. Jag tänker att de först måste ha färdiga avtal med markägarna, och sedan går de vidare med oss, säger Kjell-Ivan Wallin.
På Dorotea kommun hoppas man att avtalen för vindkraften ska bli betydligt bättre än tidigare.
– De avtal som tidigare skrivits med byarna har varit rena rama skojavtal. Det måste vi se till att det inte upprepas. Vindkraftsbolagen har åkt på en räkmacka, säger kommunalråd Greger Lindqvist (s).
Förra året kom regeringen med beskedet att kommuner ska få ekonomisk ersättning vid etablering av vindkraft. En förändring i rätt riktning enligt Greger Lindqvist, som samtidigt tycker att det fortfarande är oklara regler kring hur kommuner ska förhandla med vindkraftsbolagen.
– Idag finns det inget som styr hur det ska se ut, utan det är fri förhandling, säger han.
– För kommunen är det avgörande vad vi kan få tillbaka, får vi ingenting eller väldigt lite så är ny vindkraft inte av intresse för oss. Men det är en lång väg kvar innan det står några snurror på Blieke.
Text och foto: Jens Larsson