GISSELÅS (SGT) Drömmen om att bli bonde lämnade inte Gerard Schotanus från Nederländerna. Den blev sann i Gisselås där den entusiastiska familjen nu vårdar ett kulturarv på Gisselås gård som kan fira 100 år i år. Nu satsar två högt utbildade personer för framtiden.
Gerard och hans fru Tryfósa besökte 2014 Migrantmässan i Holland, där många länder men också svenska kommuner visade upp sig. Familjen fick möjlighet att göra ett besök i Värnamo som blev deras första besök i Sverige.
– Det gick några år att tänka på hur vi skulle göra, berättar Gerard. Vi hade bra jobb, jag började som lärare på en jordbruksskola och var chef för olika skolor i 20 år. De senaste fyra åren var jag chef för en skola i Amsterdam med 1000 elever från 60 olika länder. Jag trivdes med mitt jobb, men jag de ändå en dröm att bli bonde. Tryfósa arbetade med rekryteringen av chefer till stora sjukvårdsinstitutioner när vi bodde i Garderen. Vi hade ett bra liv, men vi ville något annat. En holländare som bodde i Bräcke vid den tiden förslog att vi i stället för Småland skulle komma till Jämtland och sedan började vi leta efter gårdar där.
I maj 2017 flyttade familjen till Gisselås med ett barn i bagaget, barn nummer två föddes i Sverige.
Renovering och upprustning av både bostadshus och ladugård var det första som måste göras.
– Vi har fått mycket råd och hjälp från grannskapet och särskilt från Graham och Bettan från Yxskaftkälens Angus, säger Gerard.
Mark och hus hade legat i träda i många år. Spåren efter den första ägaren, Manne Stenberg, finns kvar. Vägg- och takmålningar är sedan många år restaurerade med varsam hand.
Tryfósa visar på ett inbyggt bemålat väggskåp med monogram som berättar om en bröllopsgåva från den första ägaren till sin fru.
– Vi arbetar för att ge något vidare till nästa generation. Det viktigaste nu är att lära sig språket, att omvandla också tankarna till svenska. Både jag och min fru studerar på SFI i Strömsund. Det är roligt att notera att barnen talar svenska med varandra men när vi kommer in i rummet då byter de till holländska. Det går fortare för dem, säger Gerard.
Även om gården har en gedigen historia understryker Gerard att det är NU vi lever.
– Vi måste arbeta som moderna bönder, skatter och räkningar måste ju betalas idag. Det är inte som i gamla tider. Vi arbetar holistiskt, allt hänger ihop. Vi brukar det som naturen ger.
– I år tänker vi också satsa ekologiskt och vi tänker på klimatet. Vi vill ge hög kvalitet och kunna ge våra kunder ett bra lammkött. När vi bodde i Holland ville jag aldrig äta lammkött, men det gör vi nu en gång i veckan. Det smakar fantastiskt, det är underbart mjukt kött. Det är stor skillnad på kvalitén som finns här. Vårt slagord är ”Smaka naturen – Smaklig måltid”. Vi erbjuder lamm- och köttlådor och vi är glada när kunden blir glad, säger Gerard. Det är fantastiskt att vi personligen kan leverera köttet till kunderna, också via Reko-ringen i Östersund. Då uppstår ofta trevliga kontakter. Det är mycket trevligt att antalet kunder ökar, säger Gerard.
I den enorma ladugården finns Texelfår och får av rasen Svea. Lamningen är igång och nu har en sexling fötts på gården, vilket är unikt. En treårig Sveatacka fick sex lamm med en Texelbagge.
– Det händer kanske en gång varje år, säger Gerard, och berättar att det är en stor uppståndelse på Facebook. Lammtittareftermiddagen på påskafton har av förklarliga skäl inte blivit av.
I en avdelning är det kor och en stor svart tjur av rasen Black Angus, som också kan gå ut i en avhägnad. Inne i ladugården finns också en sandlåda – familjen jobbar jämt, men den yngsta dottern Mirjam, två år, måste också ha sysselsättning. Storasyster Esther, fyra år, är på förskola i Hammerdal. Båda barnen är väl bekanta med djuren och gläds åt samvaron med dem i ladugården.
– Det är en svår gård, det är våt jord. Gården är på 65 hektar och har 54 hektar skog. Det är enormt mycket jobb. Men vi tycker om allt till fullo. Målet är att från de 90 får vi har nu utöka till 150. Nu har vi också sex kor, sju ungdjur och så tjuren. Vi tänker utöka till 20 kor. Vi träffar många människor som har arbetat på gården, den var den största i Jämtland en gång.
– I framtiden hoppas vi kunna starta ett familjehem också, men först måste vi lära oss svenska bättre, säger Gerard, och tillägger att det går att följa arbetet på gården på Facebook-sidan Gisselås Gård.
Inger Kraft Etzler