Styrelsen för Cancerforskningsfonden Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.
Den stora satsningen möjliggörs tack vare generösa givare som genom gåvor eller testamenten skänkt bidrag till fonden. Cancerforskningsfonden Norrland har ytterst små egna kostnader för administration och därför kan medlen användas för cancerforskning och inget annat, helt enligt givarnas vilja.
Följande projekt har beviljats:
Bröstcancer 5 milj kr
Forskargrupp S Harlid, M Domellöv, K Dembrower, MT Vinnars, J Martin, A Oudin
Projektet undersöker hur fostret kan påverkas av exponeringar som sker under en kvinnas graviditet, en period då känsligheten för yttre påverkan är hög. Fokus är att öka förståelsen om och hur olika miljöexponeringar under graviditeten påverkar en kvinnas risk att drabbas av bröstcancer.
Lungcancer 5 milj kr
Forskargrupp M Johansson, J Nilsson, S Jacobsson, P Soda
Lungcancer är den främsta orsaken till cancerdöd i Sverige. Tidig upptäckt och tidig identifiering av återfall efter primärbehandling är avgörande för att förbättra överlevnaden. Det övergripande syftet projektet är att utveckla individuella tumörbiomarkörer med hjälp av artificiell intelligens (AI) baserade bildanalysmetoder i kombination med analys av i blodet cirkulerande tumör-DNA och proteiner från tumören.
Tjocktarmscancer 6,25 milj kr
(biomarkörer i blod och vävnad)
Forskargrupp B van Guelpen med medarbetare
Tjocktarmscancer är den näst vanligaste cancerformen hos män och kvinnor globalt, och drabbar ungefär en av tjugo personer under deras livstid. Om den upptäcks i ett tidigt skede är prognosen god. Gruppen vill nu finna nya strategier för förebyggande och tidig upptäckt. Blodprov kan vara ett enkelt sätt för tidig upptäckt och bli ett viktigt komplement till både precisionsscreening av riskpersoner och till att komplettera eller ersätta analyser av avföring. Med olika analyser av gener/proteiner från olika regionala, nationella och internationella biobanker som Västerbottens biobank vill man finna möjliga tidiga markörer för upptäckt av cancer i tarmen. Sökanden har identifierat över 1000 individer som drabbats av tjocktarmscancer där det finns prover många år före insjuknandet.
Analys av biobanksprover och cancerrisk 6,25 milj kr
Forskargrupp B Melin, M Sund, A Dahlin, E Häggström-Gunfridsson, W Wu, E Thysell, R Rosenquist-Brandell, B van Guelpen, A Idahl
Forskargruppen använder sig av de sedan många år insamlade 100 000 tals prover från Västerbottens biobank. Fokus är på de individer som drabbats av cancer och där det finns prover många år före insjuknande. Syftet är att skapa en genetisk karta över Västerbottens befolkning och få robusta analyspaneler (gener) för tidig upptäckt av cancer i befolkningen.
Radioterapi 7,5 milj kr
Forskargrupp T Nyholm, A Garpebring, G Heilemann, T Löfstedt, K Söderkvist
Inom projektet vill man utveckla modeller i realtid med hjälp av bland annat artificiell intelligens för att förbättra strålbehandlingen genom att ta hänsyn till rörelser och förändringar av kroppens organ samt biologi. Detta ger stora möjligheter att bättre behandla tumören och samtidigt minska skadliga effekter av strålbehandlingen på normala organ.
Leukemier 7,5 milj kr
Forskargrupp S Degerman, F Späth, M Hultdin
Målet med projektet är att förbättra tidig diagnos, förfina förutsägelser om sjukdomsförsämring, förbättra kunskapen om riskfaktorer och individualisera behandling av elakartade tumörer (leukemier) som drabbar benmärg och blodets celler.
Gynekologisk cancer 7,5 milj kr
Forskargrupp H Hedman, U Ottander, P Israelsson, M Båtsman, D Lindquist
LRIG-proteiner upptäcktes vid onkologiska forskningslaboratoriet vid Umeå universitet. Den mänskliga LRIG-genfamiljen omfattar tre gener som kodar för tre membranproteiner (LRIG1–3). LRIG1 fungerar som en tumörsuppressor i olika vävnader och har även visats vara en prognostisk indikator i olika cancertyper, inklusive livmoderhalscancer och äggstockscancer. Projektet syftar till att utforska de detaljerade molekylära mekanismerna bakom den tumörundertryckande funktionen hos LRIG-proteiner, utvärdera nya biomarkörer i gynekologiska cancerformer och identifiera nya molekylära sårbarheter i behandlingsresistent äggstockscancer som kan leda till bättre behandlingar.
Cancer i bukspottskörteln 10 milj kr
Forskargrupp D Öhlund, C Patthey, E Chorell, S Wilson, O Franklin, U Ahlgren
Bukspottkörtelcancer (pankreascancer) är den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall och förväntas bli den näst vanligaste år 2030. Det finns ett akut behov av och förbättrad förståelse för biologiska mekanismer, tidigare diagnostik och behandling för att vända denna trend. Forskargruppen vill bilda ett starkt nätverk mellan olika experimentella och kliniska forskargrupper som tidigare inte samarbetat. De olika delprojekten vill utröna betydelsen av tumörens stroma (stödjevävnad med celler) för behandling av bukspottkörtelcancer, studera molekylära vägar som är involverade i nervers och tumörers interaktioner, och identifiera medel för att blockera dessa vägar och förbättra sjukdomsutfallet. Dessutom är målsättningen att förbättra förståelsen för tidiga metaboliska förändringar i vävnad och blod samt att söka identifiera riskgrupper för pankreascancer.
Cancer i tjocktarmen 10 milj kr
(tarmbakterier och markörer)
Forskargrupp R Palmqvist, U Gunnarsson, B Sitohy, I Ljuslinder, S Edin
Cancer i tjocktarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige med ca 6000 personer nya fall per år och ca 35% av dessa patienter kommer att dö av sin sjukdom. Förhoppningen med studierna är att finna bättre markörer som kan förutsäga risken (identifiera prediktiva markörer) för en elakartad cancer och även kan ge nya infallsvinklar till behandling av tjocktarmscancer. En intressant del som projektet har fokus på är att studera hur floran av tarmbakterier (kallad mikrobiom) kan spela i uppkomsten av cancer och om variationen i tarmbakterier mellan olika individer kan påverka effekterna av en cancerbehandling.
Prostatacancer 10 milj kr
Forskargrupp P Wikström, A Josefsson, C Thellenberg-Karlsson, E Thysell, M Landström, P Fransson, S Strandberg, S Crnalic, T Nyholm
Forskargruppen har tidigare visat att metastaser (spridda tumörer) från prostatacancer har en varierande biologi och med olika förutsättningar att motstå effekter av behandling. Nu vill forskargruppen finna metoder att förbättra behandlingen av patienter med metastaserande prostatacancer genom att justera behandlingen utifrån metastassubtyp. Man vill också se om det är möjligt att tidigt upptäcka små metastaser innan de kan upptäckas med dagens metoder.
För närmare information och upplysningar:
Roger Henriksson, ordförande Cancerforskningsfonden Norrland
roger.henriksson@umu.se eller mobil 070-5889933
Pia Granlund, kansliansvarig, Cancerforskningsfonden Norrland
pia.granlund@umu.se eller mobil 070–5492854
