Rekordmycket el från vindkraft i december – priserna sjunker i Krokom
Lägre priser än förra månaden – och billigare än för ett år sedan, lägre konsumtion än i fjol och vindkraften stod för en rekordstor andel av produktionen – större än kärnkraften.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Krokom i december
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 2 som Krokom tillhör. Månadspriset i december var 11 öre per kilowattimme, vilket är 7 öre billigare än i november. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 206 öre. För ett år sedan – i december 2023 – kostade en kilowattimme 73 öre. Årets decemberpris var alltså en bråkdel av decemberpriset 2023.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i december i Krokom inträffade mellan klockan 7 och 8 den 4 december, då kostade en kilowattimme 297 öre. Som lägst var priset i området −4 öre. Under december var timpriset negativt under 29 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i december
Under december förbrukades det ungefär 13 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mindre än snittet för månaden och den lägsta decembersiffran sedan 2015. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var december en mild månad i stora delar av landet.
Den 12 december konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 17 och 18.
3. Produktionen: Ovanligt stor andel vindkraft
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 35 procent av elproduktionen under december från vattenkraft, medan omkring 35 procent kom från vind och 27 procent kom från kärnkraft. Det är femte månaden hittills då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större andel av elproduktionen än kärnkraften. Tidigare har det hänt i februari 2023, september 2023, januari 2024 och november 2024.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med oktober 2024 – har solkraften stått för ungefär 2,4 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 69 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 35 procent av elproduktionen i december. Det motsvarar ungefär 5 600 gigawattimmar, vilket är den den största månadsproduktionen från vindkraft hittills. , vilket är den största totalproduktionen för någon december-månad och är omkring 2 500 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+18 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft fördubblats.
4. Export och import: Mer import än export under elva timmar december
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under december importerade Sverige mer el än man exporterade under elva av 744 timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under december exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.
Martin Olsson, Newsworthy