Ann-Christins brudkuddar ställdes ut i Strömsund

STRÖMSUND (SGT) Folkkonst på hög nivå hänförde besökarna på Galleri Katten som visade Ann-Christin Anderssons ”Brudkuddar” i all sin prakt.
– Jag ville hitta en kudde från Hammerdal, jag bor ju där, och det var ingen som visste att det ens fanns. Men, det gjorde det och tillsammans med hemslöjdskonsulenten hittade jag en kudde i Havremagasinet som är lager för Jamtlis museiföremål och samlingar, berättar Ann-Christin.
Och nu fanns en brudkudde från Hammerdal, sydd av Ann-Christin, att se på utställningen jämsides med hennes uppsydda brudkuddar från nästan hela Jämtland: Lockne, Lit, Ytterån, Brunflo, Oviken, Rätan, Landsom och Härjedalen.
I länet finns cirka 125 bevarade originalkuddar med avancerat yllebroderi och färgstarka mönster med blommor, fåglar och fri fantasi.
– Det är roligt att många som inte hört talas om brudkuddar får upp ögonen för dem. Kuddarna sys på vadmal och har en baksida av skinn. Skinn och vadmal var väl vad man hade på gården. Den första brudkudden är från 1734 och kuddarna är typiska för Jämtland-Härjedalen och Skåne. Det är olika stilar och stygn på kuddarna – det är ungefär som när man ritar, berättar Ann-Christin Andersson.
– Det tar en månad att sy en kudde, det är inget hastjobb. Men det snabbaste jag sytt är en kudde på en vecka. Jag har alltid tyckt om att brodera. Jag sydde på kvällarna efter jobbet som civilanställd på polisen. Jag gör det för att det är roligt och det är en utmaning att klara av det. Det har blivit mer och mer. Jag blir peppad när jag ser någon ny och blir nyfiken. Har den andra stygn? Andra färger? Jag har sytt en egen brudkudde från OlOrslagården som är mormors hemgård där jag också bor. Tillsammans med hemslöjdskonsulenten Ingela Fredell har jag gjort materialförpackningar med gamla mönster som finns att köpa på Jamtli, berättar Ann-Christin.
– Jag har jämt varit intresserad av gamla grejer, särskilt allmoge. Som liten gick jag med mamma på auktioner, och hon fick ropa in. Nu samlar jag på brudklänningar och hemma har jag 25 gamla barnvagnar. Det ska bli en almanacka, precis som den jag gjorde med brudklänningar och som såldes på Joelmässan, säger en glad pensionär.
Det pågår en kulturgärning, som sprids med hjälp av brudkuddarna. En gång i veckan är det workshop på Designcentrum i Östersund. Allmogen är kanske på väg tillbaka.
Text och foto:
Inger Kraft Etzler